skrek hon
ut
genom fönstret

låt oss inte bli vilseledda
återigen

nu när allt blivit så bra

fredrik
varför

kan vi inte bara få inandas lukten av människokärlek

om så bara

för några sekunder?

en liten bit av gårdagen
försvann inte med duschen
den sitter här och påminner mig
om en pojke på sköra vingar

en pojke vars värld var trasig
och söndertrampad
och nu är han sänd till en värld
av trasdockor nickandes
i hans riktning

han var rädd för det som väntade
för det som stormade i hans hjärta
då hans liv kom att betyda nåt
och folk kände hans närvaro

jag satt och tänkte på mitt nästa drag
när ett par skor av luft trampade på mig
och klev rakt in i mitt hjärta,
ramlade över mina känslor
och utan beredskap vällde det tårar
över hela mig

jag tog emot honom, matade honom med kärlek
men nu är han sänd till en värld
av trasdockor nickandes
i hans riktning
som kan göra honom illa

jag har klöst mig mentalt infekterad
klöst mig för att komma fram till den lilla pojken

men hamnar på noll
jag har utplånat mig själv, utplånat mitt liv

för pojken med luftskorna

men jag når inte fram

jag når inte fram

                      vänta älskling, jag kommer snart

du kom

du såg

du helade mitt hjärta

jag kom

jag såg

men fegade ur

alla år

vi fick tillsammans

alla år

som fick tiden att andas

kommer jag alltid att ta med mig

alla orden du sa

när marken skakade under våra fötter

alla blickar jag fick

när tårarna inte längre gick att hedja

alla dessa minnen

ligger samlade i en låda

på min vind

jag vet

jag har inte tagit fram den

för jag vet

att hela mitt liv kommer att vändas

åt helt fel håll

trots att dem åren

var de lyckligaste stunderna

i mitt liv

glöm aldrig

att bakom rädslan

finns en kärlek

som aldrig går att döda

den kärleken är den kärlek

som inte ens en mamma kan ge sitt nyfödda barn

glöm aldrig

att

du och jag

är

vi

och glöm  aldrig bort

att

du helade mitt hjärta

du gjorde mitt liv

värt att leva